Arbetsmiljö
Arbetsmiljömätningar och hur de kan mätas
Luftföroreningar är det allvarligaste hindret för en bra arbetsmiljö.
Arbetsmiljömätningar kan delas in i sådana som har regelverk, typ arbetsmiljöföreskrifter som främsta ledstjärna (med syftet att skäligen begränsa hälsorisker), och sådana med fokus på minimerade hälsorisker. Det är nämligen en viss skillnad på vilket syfte man har. Att se till att regelverk efterlevs, d v s främst hygieniska gränsvärden och miljöbalken (även om skadliga effekter kan inträffa vid betydligt lägre värden än gränsvärden) är normalt arbetsmiljöverket tillsynsmyndighet för. Om syftet är att minimera de anställdas hälsorisker och samtidigt maximera trivsel och produktivitet krävs fördjupad insikt, kunskap och åtaganden från både anställda och arbetsgivare. Valet är delvis fritt.
Vi utför mätningar enligt båda modellerna.
Arbetsmiljömätningar kan också delas upp i exponeringsmätningar och areamätningar (stationära mätningar), vilka delvis förklaras av namnen. Exponeringsmätningar är individuella exponeringar som de anställda utsätts för på arbetsplatserna och mäts i regel som genomsnittsvärden med personliga provtagare som bärs under en (eller flera) arbetsdag. Det finns också krav på hygieniska korttidsvärden (max ca 15 min). Areamätningar mäter genomsnittsvärden i lokalerna under en arbetsdag (eller flera) och är stationära på en eller flera platser.
Exponeringsmätningar kan göras på olika sätt, både passivt och aktivt. Aktivt med pumpad provtagning och passivt med diffusionsprovtagning. Båda modellerna förekommer. Det ställs krav på godkända mätmetoder. Båda modellerna analyseras på laboratorium och genomsnittsvärdet räknas fram för en arbetsdag. De redovisas inte som realtidsvärden och kan därför ses som i viss mån historiska för en dag (normaldag).
Vi har också utvecklat en modell som vi kort o gott kallar för indikerande luftkvalitetsmätningar (eller screening), som en förberedande mätning, vilken utvecklar och styr obligatoriska mätningar till generellt bättre representativitet. Dessutom kan modellen också användas i helt andra sammanhang till nytta för både anställda och arbetsgivare. Mätningarna utförs som översiktliga direktmätningar med relativa värden i realtid av ett antal luftkvalitetsparametrar.
Informationen som man får ut av denna modell (vi kallar den screening, trots att uttrycket används för andra mätningar i branschen) kan användas i flera sammanhang, både företagsekonomiska och hälsofrämjande:
- De pekar på kortslutningar i luftbehandlingssystemet.
- De indikerar platser där föroreningar ackumuleras (luftbehandling otillfredsställande)
- De ger en översikt över vilka delar av lokalen som är särskilt utsatta.
- De kan bestämma ”worst case”
- De kan bedöma allmän luftkvalitet vid olika insatser/verksamheter
- De kan användas för inställningar av luftbehandlingssystem, arbetsrutiner etc.
- De kan bestämma bästa provtagningsplatser för exponerings- och stationära mätningar och bedöma skillnader vid olika arbetsmoment.
- De ger en kontrollmöjlighet att jämföra rimligheten i laboratoriers analyser av exponerade värden för föroreningar (rimlighets./kvalitetskontroll).
- De ger en helhetsbild av betydligt fler samlade föroreningar och deras fördelning i lokalerna. (Ex. TVOCs, partikelflöden, och föroreningar som inte ingår i exponeringsmätningar)
- De ger en grund för att rätt planera vilka exponeringsmätningar som är skäliga att utföra.
- De kan spåra föroreningar till källan
Inni Powerflex
E-post: info@innipowerflex.com