Hygienkontroll

Hygienkontroll i luft (lufthygien)) är särskilt viktig i verksamheter där farliga toxiner, bakterier och virus kan spridas genom luften, speciellt om vissa utvecklas till resistenta och livshotande mikroorganismer. Om smittspridning sker till känsliga mottagargrupper med nedsatt eller svagt immunförsvar kan det få allvarliga konsekvenser.

Särskilt sjukhus, äldrevård, förskolor, skolor och verksamheter där många människor kommer i nära kontakt med varandra, eller hanterar födoämnen (ex livsmedelshantering, restauranger etc.),  måste ha en kvalificerad och väl fungerande hygienkontroll av högsta prioritet.

Den svåraste formen av smittspridning att skydda sig mot anses vara luftburen smitta. I USA visar studier och statistik, att ca 90 000 människor dör årligen av sjukhusförvärvade infektioner. I Sverige, om sjukhusen håller samma standard som i USA och om mikroorganismer och förekomst kan jämföras, skulle i motsvarande fall ca 3 000 människor dö årligen av samma anledning. Är vi då supereffektiva i Sverige, eller är detta ett troligt scenario? Svaren: Nej och ja!

En viktig komponent i luftkvaliteten är mängden och storleken fina partiklar som svävar i luften. Dessa är nämligen svävande farkoster för mikroorganismer (bakterier, virus) som följer med inandningsluften.

Mätning/kontroller av föroreningar i operationsrum, intensivvård och patientrum är ofta en eftersatt del.

Vi talar om enorma kostnader för eftersatt hygien, om vi skulle värdera kostnaderna för personal inom sjukvården som smittats i sjukvården. Skulle vi sedan lägga till de ca 10 % av patienterna som fått tillkommande sjukdomar och behandlingar direkt från sjukhusen blir de ekonomiska kostnaderna astronomiska. Då talar vi ändå bara om behandlingskostnaderna (inte samhällskostnaderna). I USA fanns statistik på detta redan 1997. I Sverige har vi börjat titta närmare på detta först nu. Inom sjukvården är den kritiska storleken på partiklar i luften 1 mikrometer ( d v s 1/1000-dels millimeter).

Om det inte bestämts kritiska punkter och styrprogram för alert- och åtgärdsnivåer inom sjukvården, är det hög tid att sätta igång. Mikrobiell luftkvalitet måste bestämmas främst med partikelräknare och provtagare i luft för CFU-mätning (d v s bakterier i luft) över operationsbord med regelbundna kontroller. ATP-mätare (s k Luminometer) som kan ge utslag för biomassa i ytprover i realtid är också ett värdefullt styrinstrument för känsliga ytor.

Det finns tyvärr starka indikationer på att ovan typ av hygienkontroller är eftersatta i de flesta landsting.

Egentligen är det självklart att luftens renhetsgrad borde styra ventilationsnivåer och inställning för luftkontroll, vilket även ekonomiskt innebär att luftkontrollmätningar är avgörande för hygien och ekonomi.

Många företag, speciellt lackeringsverkstäder och farmaceutiska produktionsenheter med flera har utvecklat rutiner och satsat på kontroll av luftkvalitet som en nödvändighet, speciellt i s k renrum (för kvalitet och ren produktion).

Det är allt vanligare med kontinuerlig mätning av partiklar i luften. Man har då satt gränsvärden/riktvärden för då produktionen ska stoppas/åtgärdas (inte uppfyller kvalitetskraven) om de överstigs i s k renrum.

Inom bilindustrin är den kritiska partikelstorleken 5 mikrometer, eftersom den kan ses med blotta ögat.

Hur kontrolleras t ex filter som är avsedda att ta hand om föroreningar? De flesta kontrolleras inte alls.

Kontrolleras filtrens effekt, bakterier och sporer i luften, partiklar i luften för en bedömning om filtrering klarar kraven? Är filtren täta, även i ramarna, eller måste man täta skarvarna? Hur mycket finns av resp förorening före och efter byte av filter. Denna typ av frågor måste absolut vara aktuella i verksamheter med smittorisker.

En särskilt utsatt miljö är skolmiljön

Ett växande släkte är känsligare för skadlig inverkan från olika föroreningar. En av de viktigaste föroreningarna att ha kontroll över är mängden partiklar i luften. Partiklar och aerosoler är de viktigaste farkosterna för mikroorganismer, toxiner och andra föroreningar. Dessa kan hålla sig svävande i luften under lång tid, vilket ökar smittorisken. Ju fler elever, desto större smittorisk, ju fler partiklar likaså. Små, fina partiklar är skadliga i sig och kan nå alveolerna där luftutbytet sker.

Mängden partiklar påverkas av luftbehandlingssystem, aktiviteter och processer som genererar partiklar, penetration byggnadsskal utifrån, intransport via öppningar, persontäthet, sedimentärt damm som virvlar upp igen, nybildning partiklar och städning.

Betydelsen framgår av socialstyrelsens sammanfattning (Miljöhälsorapport 2005):

• det finns en påtaglig hälsopåverkan av partiklar
• underlaget är otillräckligt för att sätta riktvärden
• det ur hälsosynpunkt är viktigt att minimera partikelhalterna

Flera studier och vanlig eftertanke som stöd har pekat på att skolor ofta har kraftigt förhöjda partikelhalter under lektionerna och senare delen av dagen. Skolorna har därför skyldighet enl miljöbalken att ha kontroll över dessa och åtgärda om nödvändigt. Mycket talar för att det för närvarande inte finns någon som helst kontroll på skolor om partikelhalten.

Partiklar i luften svarar för en mängd konstaterade hälsoproblem, hjärt- och kärlsjukdomar, allergier, cancer m fl. Peters et al rapporterar att en ökning av PM2,5 (partiklar ≤ 2,5 mikrometer) med 25 mikrogram/m3 luft i 2 timmar ökar risken för hjärtinfarkt med ca 50 % upp till 24 timmar efter exponeringen. Detta är bara ett exempel. Det finns mängder av studier, även svenska. En annan studie (Pope et al) visade att varje minskning av partiklar i luften med 10 mikrogram/m3 luft ökade den förväntade levnadstiden med 0,61 år. Som jämförelse är hygieniska gränsvärdet för partiklar/damm (arbetsmiljö) omkring 2-5 mg/m3 luft (= 2 000-5 000 µg/m3 luft), d v s ett hälsoskydd i skolor och på arbetsplatser bara till namnet.

Inni Powerflex

E-post: info@innipowerflex.com